Paradigm?
Denna sida är uppdaterad 2002-01-05

Forskare som arbetar med kvantitativa respektive kvalitativa forskningsmetoder utgår från olika grundläggande antaganden (paradigm). Svårigheter att hitta ett paradigm där båda modellerna samtidigt passar in har ibland lett till meningskiljaktligheter om vilket synsätt som är bäst. I våra kurser i forskningsmetodik försöker vi belysa detta på ett översiktligt sätt.

"Paradigm: Term som etablerats framför allt genom Thomas Kuhns arbete De vetenskapliga revolutionernas struktur (1962). Enligt Kuhn genomlöper en vetenskap perioder av "normalvetenskap" skilda åt av "vetenskapliga revolutioner". Under de normala perioderna arbetar forskarna inom ett och samma paradigm (i vid mening), bestående av vissa grundläggande teorier, världsbilder, kriterier på "god vetenskap" samt en uppsättning paradigm (i snävare mening) av mönsterbildande exempel, förebilder gällande främst problemlösningar men även andra inslag i forskningen. Mycket omdebatterad är Kuhns tes att olika paradigm (i den vida meningen) inte kan "jämföras logiskt", vilket leder till en relativistisk åskådning. Håkan Törnebohm har, påverkad av Kuhn, framställt en något annorlunda paradigmteori. Han talar om en enskild forskares paradigm, vilket är forskarens komplex av åsikter: världsbild, vetenskapssyn, forskningsstrategi samt uppfattning av forskarrollen. Paradigmskifte: Grundläggande förändring av ett paradigm (i vid mening), innebärande en vetenskaplig revolution." (Focus 97, Stockholm: Norstedts förlag AB)

Tomas Kuhns arbete är publicerat i: Kuhn T. The structure of the scientific revolutions. University of Chicago press. Chicago. 1970.

"Paradigmbyten får vetenskapsmän att se den värld de forskar i annorlunda. Det som i den världen var ankor före revolutionen blir kaniner efteråt." (Sida 32) (Lindholm, S. Vetenskap, Verklighet och paradigm. Stockholm: Awe/Gebers, 1981)

"Paradigmet kan sägas beteckna ett mönster av antaganden och grundläggande frågor, s.k. grundvalsfrågor, vilka medför olika ställningstaganden. Dessa vetenskapliga antaganden, frågor och ställningstaganden styr forskningen. Paradigmet kommer att utgöra den vetenskapliga förebild varur kunskap bildas." (Sida 33) "Ett paradigm är med andra ord inte alltid medvetet för sin bärare. Det finns på ett närmast omedvetet sätt och verbaliseras därför inte så ofta. Paradigmet visar sig istället i de forskningsuppgifter som väljs, de metodval som görs och de vetenskapliga kriterier som framhålls. (Sida 46) "Paradigmatiska ställningstaganden på den nivå som Eriksson benämner metateoretisk kan inte blandas. Det betyder att i de absolut grundläggande frågorna, t. ex. när det gäller världsbildsfrågor måste vi ta ställning. Man kan inte å ena sidan förstå människan som en komplex och odelbar helhet, och å andra sidan som summan av delar, samtidigt. Ställningstagandet blir synligt i den vetenskapliga ansats som grundar det vetenskapliga arbetet. När väl de grundläggande paradigmatiska och metateoretiska frågeställningarna är klara är det däremot möjligt att blanda perspektiv. Då en grundläggande människosyn är fastlagd kan det t. ex. vara intressant att betrakta människan ur olika teoretiska perspektiv." (Sidan 47) (Dahlberg K. Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur, 1997).

Kathy Erikssons bok som nämn ovan: Eriksson K. Introduktion till vårdvetenskap. Almqvist & Wiksell. Stockholm. 1986.

Du hittar mer information om detta på vår sida om skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa metoder samt på vår sida om vetenskapsteori.

Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare

Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.