Centralmått
Denna sida är uppdaterad 2002-10-08

Centralmåttet tillhör den beskrivande statistiken. Centralmåttet för en grupp beskriver var tyngdpunkten i gruppen ligger. De flesta individerna i gruppen ligger i närheten av gruppens centralmått. Det finns flera olika centralmått som alla har sitt användningsområde.

Medelvärde = Aritmetiskt medelvärde
Man räknar ut medelvärdet genom att summera alla mätvärden och sedan dividera summan med antalet mätvärden. Man bör ange medelvärdet med ytterligare en decimals noggrannhet jämfört med rådata (Altman; 1991). Om de enskilda mätvärdena är angivna med en decimals noggrannhet bör man ange medelvärdet med två decimaler. I vissa situationer bör man frångå denna regel. Det gäller om noggrannheten blir löjeväckande. Om man mäter tiden som patienterna är inne hos doktorn vid ett antal läkarbesök kan det vara onödigt att ange genomsnittstiden i delar av minuter.
    De flesta kommer ihåg när man räknade medelbetyg på den femgradiga betygsskalan. Innan man räknar ut medelvärdet måste man bestämma om variabeln är kontinuerlig eller ej. Man får bara räkna medelvärde på kontinuerliga variabler, eller diskreta variabler med många tänkbara värden. De gamla femgradiga skolbetygen är ett exempel på ordnade kategoriska data. Det är alltså fel att räkna ut medelbetyg. Enkäter med VAS (Visuell Analog Skala) är vanliga exempelvis för att mäta subjektiv smärtupplevelse. VAS ger ett mätvärde i cm eller mm. Det kan vara frestande att betrakta detta som en kontinuerlig variabel, vilket är fel. 40mm på skalan är exakt dubbelt så mycket som 20mm, däremot innebär 40mm inte exakt dubbelt så mycket smärta som 20mm. Vanliga beteckningar för medelvärde är (stickprovets medelvärde), m (vanligen hela populationens medelvärde) eller m.

Medianvärde
Medianvärde används som centralmått för snedfördelade kontinuerliga / diskreta variabler samt för variabler som mäts med ordinalskalan. Medianvärdet är det värde som ligger exakt i mitten med lika många mätvärden ovan som under sig. Vid jämnt antal mätvärden är medianvärdet medelvärdet mellan de två mittersta mätvärdena. Vid positivt sned fördelning finns en del mätvärden med extremt höga värden. Dessa "outliners" påverkar medelvärdet genom att höja det. Medianvärdet däremot påverkas inte alls av outliners. Om medianvärdet är lägre än medelvärdet kan man säga att fördelningen inte är symmetrisk utan positivt sned. Vid negativt sned fördelning (vilket är ovanligt) blir medianvärdet högre än medelvärdet. Vid sneda fördelningar är det fel att beskriva resultatet med medelvärde även om variabeln är kontinuerlig eller diskret. Då bör man istället använda medianvärdet som centralmått. Vanliga beteckningar för medianen är eller md.

Typvärde = Mode
Det vanligaste mätvärdet kallas typvärde. Om vi exempelvis registrerade antal barn i 100 slumpmässigt utvalda hushåll i en förort till en medelstor svensk stad kanske det visar sig att i de flesta hushåll i vårt stickprov finns 1 barn. 1 blir då typvärdet. När det gäller kontinuerliga variabler är typvärdet inte så användbart (Altman; 1991). Orsaken är att kontinuerliga variabler kan anta en oändlig mängd mätvärden och då blir det ofta så att väldigt få får alldeles exakt samma värde. Typvärde används därför sällan vid kontinuerliga variabler.

Procent, Kvot
När det gäller kvalitativa variabler brukar man ange hur individerna fördelar sig. Om variabeln är blodgrupp så anger man hur stor andel som visade sig ha blodgrupp A, etc. Andelen anges vanligen som procent men kan även anges som en kvot, exempelvis 2/5.

Referenser
Altman DG. Describing data. In Practical statistics for medical research. Altman DG. London: Chapman & Hall 1991, pp19-47.

Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare

Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.